Med ett leende

Idag fick jag sms om att paketet med hovmedlet hade kommit. Jag åkte för att hämta det och insåg att det var helt fel address i smset, jag tror inte att DHL har avlämningsställe på en ödetomt. ;) Medlet heter Keratex Hoof hardener för den som är nyfiken och ska penslas på hoven 1-2 ggr/vecka (inte på kronrand och stråle dock). Jag hoppas verkligen att det funkar, men det återstå att se. Funderar på att ge någon form av tillskott också, för att ge hovarna en riktig kickstart.....det är inte så roligt när hovslagaren jämför hovarna med en gammal halvrutten stubbe. =S

Guuud, en sån rolig och duktig pålle jag ridit idag. Syftar naturligtvis på Sverkan. ;) Vi skrittade länge och sen kom jag till ett litet kors där jag red lite på små volter och åttor på kort tygel, han kändes himla mjuk och fin. Vi travade en lång bit och jag flexade och böjde lite i båda sidor och han kändes fin även där. Jag hade ett stort leende på läpparna när jag red och Sverker fick definitivt höra hur duktig han var, det ekade nog över hela skogen. Haha, jag har en förmåga att berömma högt och ofta i falsett, det kommer nog från hundträningen. ;) Tänk, samma tid förra året hade jag jordens sämsta självförtroende i ridningen, delvis pga fel tränare. Jag har haft tillfällen då jag varit väldigt nära att bryta ihop efter att ha ridit och jag visste inte hur jag skulle ta mig ur det, det var en nedåtgående spiral. Jag bytte tränare efter ett tag och utan henne hade jag aldrig känt mig så stark som jag gör nu. En hel hög poletter trillade ner och jag blir inte helt förstörd om det går lite dåligt ibland, det kunde jag bli förut. Underskatta ALDRIG en bra tränare!!!

Dags att natta hästar!