Det var ett tag sen...

Ja, det var ett tag sen man hade tid och ro att sätta sig ner och blogga lite, trots att jag faktiskt har semester och har hela fem veckors ledighet kvar. Såå gött!

På midsommarafton var vi på min brors bröllop och hundarna var med så klart. Vem vill vara hundvakt åt en 4 månaders kelpie på midsommarafton? Inte många....hehe. Iro är lite knepig att lämna bort, han är lite för mycket enmanshund; följer inte med på promenader osv. Pappa kan dock passa honom ibland, men han var juh så klart med på bröllopet. Midsommardagen spenderades i Nykroppa där det åts god mat och en och annan öl slank också ner. =P Nu i veckan har vi vart ett par dagar hos en kompis utanför stan som har gård. Tjuren som är på sommarbesök hos kvigorna var det enda Dixie tycket var lite skum. Trodde faktiskt inte hon skulle se skillnad på häst och ko...haha. Iro tycker inget är konstigt; han har juh faktiskt gått på naturbruksgymnasium med mig han så vilket lantbruksdjur har han inte sett? =) På praktiken i trean vart han polare med ett par grisar som lullade runt på gården. =D Han är go min lille Iro Man.

Igår var jag och Dixie ute i skogen med J, Hobbe och Pluto, men jag hade tyvärr inte kameran med. Dixie tyckte den där Hobbe var himla sköj men han sprang ALLDELES för fort, lilla Dixie hann inte riktigt med. Hon vart så arg (och stressad) för att hon inte hann med; han sprang allt han hade, Dixie bakom i full karriär pipandes. =) Vänta bara du Hobbe, om ett par månader så!!! =P I veckan ska Dixie på träffa Leo Tervueren...det blir sköj det! Ska se till att ta kameran med.

Hobbe Border collie på aktivitetskursen jag och J hade i våras

Dixie i skogen förra veckan...

GODINGEN!

En dag med en horribel liten D och en jättebra dag med världens goaste liten D...

I torsdags hade Dixie verkligen en sån där dag då hon bara var hemsk stora delar av sin vakna tid, så där hemsk hon brukar bli när hon är övertrött, FAST såna här dagar beter hon sig så även när hon nyss sovit. Haha. Men men, igår hade vi en riktigt gööörbra dag istället. Efter jobbet åkte vi iväg till sommarstugan och grejade lite; skruvade lite på några stolar som ska få nya sitsar och ny färg. Dixie fick springa runt och rota lite en stund men eftersom jag visste att hon var trött, och eftersom hon inte har förmågan att känna av det själv fick hon sitta uppbunden efter en stund. Hon har rätt lätt för att slappna av annars, men inte i den här typen av situationer och inte om hon dessutom är övertrött. Avslappningsproblem är juh knappast något Iro har, han låg och snosade i gräset från det att vi kom tills att vi åkte. Väl hemma igen slocknade Dixie så jag passade på att ta en cykeltur med Iro och han sprang på bra och tyckte det var skoj. Han tyckte detta med cykling var pest när jag började med det så det är kul att jag faktiskt lyckats motivera upp det...Efter en öl och nachos drog jag och Dixie iväg till Lillskogen en stund. Jag gjorde en uppletanderuta, kanske 4*4 meter, och gömde en av hennes leksaker och guuud vad bra hon jobbade. Vilken skillnad när jag använde hennes leksaker i rutan istället för att använda kampleksaken bara hon och jag leker med. Hon kom in med saken och så lekte vi med kampleksaken som belöning. Så kul! Skickade henne igen och då hittade hon inte leksaken utan kom in med ett papper, belönade faktiskt det också (kanske gjorde fel) och skickade henne igen och då hittade hon leksaken. Gick en sväng i skogen efter rutan och drog oss sedan hemåt. Ett väldigt bra avslut på en i övrigt bra dag...=)

Dags för en promenad med Iro nu...

Sedan sist...

Ja, vad har hänt sen sist? I söndags förmiddag var jag och Dixie iväg och träffade en hunderikompis och hennes lilla welsh Eija så nu har Dixies bekantskapskrets utökats något och jag hoppas att hon snart får chansen att även träffa Hobbe Border collie och Pluto Collie...Senare på dan var vi iväg och badade och när även jag var i och badade så vågade hon sig faktiskt i själv EN gång, men sen var det lika äckligt igen.

I tisdags blev lilla D hela tretton veckor och hon börjar bli stora damen nu, hela 9,5 kg tung. På eftermiddagen igår togvi en långpromenad i skogen, men Dixie fick åka ryggsäck ganska mycket eftersom hon inte orkar så långt. Fyskisk skulle hon säkert orka, men huvudet hänger inte riktigt med och det blir för mycket efter en stund.

Idag har hon vart såå himla go hela dagen, väldigt gossig. =D Jag gjorde ett litet spår när vi var i skogen, men det gick inte så bra; hon satte sig och sket, haha, och det var alldeles för risigt. Jag gjorde även en riktig uppletanderuta (en liten), och hon tycker verkligen detta är skitkul, men jag får nog börja med att ha med mig två leksaker i skogen för hon vill inte komma tillbaka med den hon hittar. Hemma tränar jag mycket lämnande med bollar, men i uppletandet funkade det inte alls....men men, träning träning!

Hej svejs!

Sprutor, rävar och annat sköj...

I torsdags kväll var vi iväg till veterinären för tolv veckors sprutan, och det gick bra. Hon anpassade sig väl, var social och märkte inte ens av sprutan. Efteråt kände veterinären lite på henne och bekräftade vad jag funderat på en del den senaste veckan....att hon har rätt långa ben just nu. Haha. "Vad stor, det var väl en tik". Veterinären kände tom. efter, hahaha. Ja, hon ser rätt lustig ut nu, det är verkligen dags kropp och huvud att växa ikapp sina ben!
Igår morse var vi och gick på ängarna alla tre. Jag fick syn på en räv inte allt för långt bort. Ingen av hundarna såg den, men eftersom vi skulle gå samma väg som den sprang så kände Iro av den. Lilla Dixie fattade inget, men det är kanske inte så konstigt när man är nere på hennes höjd; gräset på ängarna går upp till knäna på mig så vad ser hon egentligen? Troligtvis mest blommor och bös. =) Gjorde ett litet uppletande igen och hon jobbade bra. På vägen hem badade vi,vilket blev Dixies session två i badterapin =P Hon gör faktiskt framsteg.

Idag har vi inte gjort mycket vettigt. Vi kommer just från skogen så nu sover alla fyrbenta. Det tar hårt på dem i värmen, speciellt Iro som har sån päls. Han ligger mest på parkeringen under bilkärran hela dagarna...=)

Sätter in ett par kort jag tog idag.

Tolv veckor...

Ja, igår blev Dixie tolv veckor, tänk att tiden kan gå så fort. Den här sommaren har jag en känsla av att den kommer att gå väääldigt fort. Snart går jag på semester och väl tillbaka på jobbet kommer "den lilla bruna" (som farmor kallar henne) att vara nästan halvåret. Ojoj!
I måndags kväll var vi iväg och badade; jättegött tycker Iro. Inte för att han är någon storsimmare, han vadar bara runt i vattnet, njuter av svalkan och snappar efter en och annan bubbla, men så är han juh en riktig livsnjutare också. =) Dixie å andra sidan upplever detta med bad som en smärre "nära-döden"upplevelse. Jag har nog aldrig sett en så tragisk liten varelse i vatten... Men men, vi får åka och bada mycket i sommar så släpper det nog efter ett tag. Igår kväll traskade jag och Dixie ner till Lillskogen som ligger i slutet på vår gata, fast skog och skog, snarare regnskog; väldigt lummig med enbart lövträd, buskar och en massa annat grönt....växter med gigantiska blad. Vansinnigt mycket mygg!!!!!! Vi stötte på ett rådjur, men Dixie uppfattade det inte ens, och på slutet av promenaden gjorde jag några enkla uppletande med stooor synretning. Hon börjar hajja detta nu, skitsköj!!! Dixie deckade mer eller mindre när vi kom hem så jag och Iro smög iväg och hämtade min cykel som stod nere på stan, och lilldix sov fortfarande när vi var tillbaka. =) Hon har verkligen börjat hitta sin av-och påknapp och det är himla skönt.

Nej, nu ska jag bege mig ut i trädgården; tänkte passa på att klippa gräset nu när Dixie sover. Sätter in ett par bilder från i måndags, kortet på Iro är dock från ett annat badtillfälle. =)

Hej hej!

Efter mycket om och men har jag nu fixat mig en blogg och jag måste säga att tanken på att vem som helst kan läsa känns liiiite skum. Jag har funderat på detta med blogg tidigare, men vad skulle jag skriva? Det ska faktiskt vara kul att läsa också. "Näe, den dagen jag skaffar mig en hund med mer motor och arbetslust och där jag har tävlingsambitioner DÅ ska jag skaffa mig en blogg...då har man nog mer att skriva om" tänkte jag. Vem vill läsa om en medelålders soffpotatis till akita och vad han och jag gör? Inte många. Hehe. För de som inte riktigt hängt med i svängarna kommer bloggen handla om hunderi, och då framförallt Iro Akita och Dixie Kelpie.
Ja, och nu har hon kommit, lilla Zathungens Dixie, och hon har faktiskt hunnit bli nästan tolv veckor och därmed varit värmlandstös i snart en månad. På torsdag om man ska vara petig... Första veckan var ganska omtumlande; för lite sömn, en akita som inte var heeelt nöjd med en kelpie till lillasyster osv, men nu har alla bitarna fallit på plats. Hon har hunnit bli van bussresenär eftersom hon hänger med till jobbet varje dag, och häromdagen lyckades hon med konststycket att bli nerkissad av Iro. Så går det när man inte lärt sig att om Iro står på en sida om en lyktstolpe ska man INTE stå på andra sidan...haha. Det ena ledde till den andra, och den lilla olyckan gjorde att hon fick duscha för första gången. Igår var vi på hästtävling, och Dixie hanterade det hela med en skräckblandad förtjusning. Tänk att det finns sååå stora djur! =P Det gick jättebra, men lite läskigt var det när de kom galopperandes precis intill...annars jobbar vi med allmänlydnaden och lever livet som bara en valp kan!

Hej Hej!