En dag med en horribel liten D och en jättebra dag med världens goaste liten D...

I torsdags hade Dixie verkligen en sån där dag då hon bara var hemsk stora delar av sin vakna tid, så där hemsk hon brukar bli när hon är övertrött, FAST såna här dagar beter hon sig så även när hon nyss sovit. Haha. Men men, igår hade vi en riktigt gööörbra dag istället. Efter jobbet åkte vi iväg till sommarstugan och grejade lite; skruvade lite på några stolar som ska få nya sitsar och ny färg. Dixie fick springa runt och rota lite en stund men eftersom jag visste att hon var trött, och eftersom hon inte har förmågan att känna av det själv fick hon sitta uppbunden efter en stund. Hon har rätt lätt för att slappna av annars, men inte i den här typen av situationer och inte om hon dessutom är övertrött. Avslappningsproblem är juh knappast något Iro har, han låg och snosade i gräset från det att vi kom tills att vi åkte. Väl hemma igen slocknade Dixie så jag passade på att ta en cykeltur med Iro och han sprang på bra och tyckte det var skoj. Han tyckte detta med cykling var pest när jag började med det så det är kul att jag faktiskt lyckats motivera upp det...Efter en öl och nachos drog jag och Dixie iväg till Lillskogen en stund. Jag gjorde en uppletanderuta, kanske 4*4 meter, och gömde en av hennes leksaker och guuud vad bra hon jobbade. Vilken skillnad när jag använde hennes leksaker i rutan istället för att använda kampleksaken bara hon och jag leker med. Hon kom in med saken och så lekte vi med kampleksaken som belöning. Så kul! Skickade henne igen och då hittade hon inte leksaken utan kom in med ett papper, belönade faktiskt det också (kanske gjorde fel) och skickade henne igen och då hittade hon leksaken. Gick en sväng i skogen efter rutan och drog oss sedan hemåt. Ett väldigt bra avslut på en i övrigt bra dag...=)

Dags för en promenad med Iro nu...