Bra och dåligt...

Den här helgen har varit bra på vissa sätt men åt helvete på andra... Fredag kväll kom N hem och vi käkade gott och såg på tv samt en dokumentär om Vild-Hasse som de hade gjort på skolan. På lördag fm. kom Elin och vi hade pysseldag följt av matlagning och "girls night out". Vi hann med både irländsk pub och nattklubb. =) En trevlig dag förutom att Iro varit hyperstressad hela helgen. Dixies tid i höglöp då hon varit extra "villig" har troligtvis varit den här helgen och han har gnällt och varit riktigt stressad i tre dagar nu! Gnäll och pip och rastlöshet i tre dagar är inte vad som får mig lugn heller direkt, jag är inte alls lättstressad men sånt här stressar mig något otroligt. Om jag gått en promenad med Dixie har han legat och pipit och ylat! Ahhhh..... Nu ikväll tog jag en sväng med Dixie och hon gick lös. Plötsligt får hon syn på en hare, stannar upp och sen bara drar hon efter den! Lyssnar inte, kommer inte när jag visslar i pipan och följer haren riktigt långt, ut genom ett staket och ut på en stor väg med ganska mycket trafik (inte vid den tiden som tur var!). Jag ser hur hon vänder efter flera hundra meter och kommer tillbaka men inte till mig utan för att spåra där haren gått. HUNDJÄVEL! Förlåt Ewa-maria men just då var hon ganska billig! =S Fick tag på henne och jag var inte så glad........ Det var länge sen jag kände mig så arg, ledsen, besviken på mig själv och "dålig på hund"! =( Här går jag runt i min enfald och tycker att vi faktiskt har en bra relation och så händer det här. Vad har Jag gjort för fel? Det här tillsammans med inre stress gjorde att allt fullkomligt brast när jag kom hem. Jag vet, jag är kanske fånig som lägger så mycket i detta, men hunderiet betyder juh så mycket och såna här händelser är verkligen en käftsmäll! En hård en... Näe, jag går nog och lägger mig nu...