Nattsvart

Igår var det dressyrträning och det gick inget vidare. Därav rubriken, känner mig faktiskt rätt låg idag. Det är så typiskt mig, något går dåligt och jag gräver ner mig, analyserar och kommer ur situationen. Det samma sak om jag det går käpprätt åt h*vete med hundarna, vare sig det är träning eller något i vardagen, jag gräver ner mig, analyserar och "kommer tillbaka". Hmm....det är inte så kul innan man grävt sig tillbaka upp till ytan. Här går jag runt och drömmer om tävling med Sverker nästa år, planerar att köpa lite ny utrustning osv och så kan jag inte ens få hästen att jobba rätt. Känner mig skitlöjlig. Det funkar skitbra i början av passet men sen blir han hetare (stressar upp sig?) och då tappar jag allt, låser hjärnan, spänner mig, tappar känslan och sen hittar jag inte tillbaka. Jag sitter och åker häst, utan hjärna och använder bara teknik utan hjärta och känsla. Suck, att jag sen är så j*vla medveten om vad jag gör fel och inte kan kontakta hjärnan och börja rida rätt igen är fruktansvärt frustrerande.

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaargh!!!!!!! Slappna av människa, slappna av!!!! =S