lördag 6 februari 2010

Otursförföljd?

Ja, de senaste två veckorna har humöret inte riktigt varit på topp. Lite mycket utgifter som gör att jag känner mig lite stressad vilket i sin tur gör att jag inte sover som jag ska och de känns som jag inte orkar engagera mig i något överhuvudtaget. Dixie har betett sig lite konstigt, precis som om hon redan börjar bli konstig inför löpet i slutet på mars, och det kändes inte alls kul. Hon är redan väldigt påverkad EFTER löp och jag vill inte att träningssäsongen ska kortas ner ännu mer pga att hon är skum två månader INNAN löp också. Men, jag tror jag har kommit på varför hon betett sig konstigt; hon har varit på Iro mer än vanligt men det beror förmodligen på att vi inte tränat som vanligt utan hon har försökt gå på honom för att något ska hända och i förra veckan fick jag för mig att använda klickern igen vid Fot. Och vad hände, jo, jag fick en hund som inte ville jobba och som gnällde....precis som hon brukar göra när hon är efterlöpsskum. Jag grävde ner mig i några dagar och klurade...OCH, det är förmodligen så att klickern är prima för att lära in nya saker men sen funkar det inte alls för hon lägger någon lag press på sig själv och istället för att anstränga sig för att få det där klicket så får hon prestationsångest och kan inte jobba. Jag får en gnällig hund med dålig attityd istället för vanliga goa, glada, träningsugna Dixie. Det känns skönt att ha kommit på det! Behöver jag tillägga att Iro inte ger mig särskilt mycket huvudbry. Hehehe, jämnare hund får man nog leta efter. =P Men, han är juh snart nio år också och vi känner varann ganska bra vid det här laget. ;)
Och Viggan då, ja, hon står nog för veckans huvudbry! Kronraden läkte ut bra och det syns knappt längre. Hon är himla tålig den där hästen faktiskt. Sår läker ju dessutom mycket bättre nu när det är så bra väder; snö och kladdfritt! I onsdags var vi upp till ridhuset; lite serpentinbågar och jobb på stora volten, men vi tog det väldigt lugnt....Högervarvet är helt klart hennes svåra varv, men det var inget nytt, det märks även om man rider ut och bara jobbar lite med ställning och böjning. Och så igår när jag kom ut så var hon varm i högerbenet. Suck och stön. Jag och Elin klämde och pillade och klurade och kom fram till att det kan vara så att det är från i onsdags då vi red uppe i ridhuset. Hon har troligtvis knappt gått i höger varv på en volt innan jag fick henne, i travsport går ju alla lopp i vänster varv, så hon har troligtvis överansträngt sig på det lilla vi gjorde i onsdags. Svårt att böja sig, slappnar inte riktigt av och skjuter ut bogen för att hon inte riktigt orkar. Vi får hoppas att det är som vi tror och så får jag ta det ÄNNU lugnare vid uppbyggandet av henne. Eller vad tror ni, om det nu är någon hästnörd som läser?
Nej, nu måste jag ut med hundarna. Jag fick en skiva av Kristian med en massa bilder på hundarna så jag lägger ut några...

Från golfbanan...


När vi möblerade om...kan man ha en skönare attityd? =D

1 kommentar:

  1. Hejsan! Va ju tag sen jag skrev nåt här även om jag är inne och läser med jämna mellanrum. Ja det är minsann inte lätt att få till detta med träning och vardagens bestyr. Men det ger sig med träningen och tävlandet ska du se i år kommer vi ut på tävlingsbanorna. Härliga bilder du lägger upp, skrattar varje gång och en hel del påminner om mina grabbar. Och det med hästen är jag ganska säker på att det är som du tror eftersom hon inte är van och nu var hon tvungen att jobba med den sidan utan att kunna avlasta/fuska med att använda andra sidan. Som dom gärna gör när det inte krävs och när dom har en möjlighet för det är ju som sagt jobbigt att arbeta ;) Men uppbyggnaden ger sig ska du se och lättare blir det när snön dessutom är borta. Kram Lene och Asco och D`Gibson

    SvaraRadera